Okej nu tänkte jag vara lite ”öppen”. För att jag vet att det är nyttigt att prata mer om just detta. Inte för att man måste förstå , men kanske finns det fler som känner likadant men inte vet varför.
Jag kom för några år sedan på att jag är högkänslig. Det finns alltså något som heter så på riktigt och när jag första gången läste om detta kände jag bara wow! Lite av en bekräftan och att veta att det finns många där ute som faktiskt känner likadant som jag. Det var skönt. Att vara högkänslig är inte att ha ett fel. Man är mer sensitiv och intryck är mer starkare.
Jag har alltid varit väldigt känslig med just känslor. Är någon annan runt mig ledsen så blir jag jätte påverkad. Jag blir innerligt ledsen och ”sörjer” nästan. Jag kan inte släppa det och det tynger mitt hjärta. Även ett exempel när en bekant som jag bara träffar på någon gång per år , träffade henne och frågade hur hon mådde och hon ärligt svarade mig ”jag mår skit och har gått in i väggen” så vände det i hela min mage och jag ville nästan gråta , blev så chockad och kändes som alla hennes känslor tog över mig.
Jag kan känna av känslor väldigt snabbt. Jag kan känna om ”det är något med någon”. Någon som kanske har en dålig dag , är nedstämd, arg.. jag bara känner det i luften.
Men även mina egna känslor är så blandade ibland. Kan känna glädje och lycka men någon gång även ledsamhet helt utan anledning. En skum känsla. Jag har många gånger tyckt att det är så jobbigt att ha så mycket känslor men samtidigt är jag glad över det , för det betyder att jag faktiskt känner.
En fin och bra egenskap med mitt högkänsliga är att jag älskar och uppskattar just solen , värmen , månen , musiken , allt. Att lyssna på musik kan vara så terapeutiskt. Och att se molnen i fina färger kan vara så fint. Jag älskar när himlen skiner i fina färger och fotar ofta. Det låter kanske flummigt men det är såna små saker som gör mig glad och typ tacksam över stunden , dagen.
Att vara högkänslig är också att man inte klarar av oreda och det stämmer så väl på mig. Jag vill ha ordning och reda. Jag gillar inte när det är för mycket grejer överallt. Även om jag är någon annanstans där det är en väldig oreda så vill jag helst bara göra något åt det även om det inte passar sig. Jag gör det inte men innerst inne så vill jag.
Jag blir också så trött av för mycket intryck. Typ handla mat dagarna innan jul när det är kaos och jätte mycket folk överallt så blir jag så stressad. Jag kan inte tänka klart och missar det viktiga jag ska ha. Jag gör allt så fort jag kan och vill sen hem. Detta händer typ bara i affärer när det är för mycket. Och att ställa sig i en lång lång kö är big no no för mig. Då går jag hellre därifrån. Många känner säkert samma om just sanna dagar men detta gör mig helt trött på riktigt.
Jag behöver tid för mig själv. Jag uppskattar lugn tid för mig själv och det är så jag varvar ner och återhämtar mina tankar.
Att vara högkänslig är en fin egenskap enligt mig. Man har mycket empati och man känner mycket. Ibland måste man bara påminna sig om att alla faktiskt inte är som en själv och därför förstå att dom inte kan känna samma saker. Såklart är det ibland också jobbigt att ha så mycket känslor men jag har liksom lärt mig att uppskatta det också och tänker att man är rik på känslor.
Här är lite allmän fakta om högkänslighet/highly sensitiv person.
– Rikt inre liv
– Undviker våldsamma filmer/tv
– Blir överstimulerad när det är för mycket
– Behov av att dra sig tillbaka
– Andras sinnesstämningar påverkar
– Besvärad av oljud
– Uppfattas som blyg
– Blir frustrerad/kan inte fokusera vid hunger
Finns mycket som kan nämnas och jag skulle kunna skriva så mycket mer men en annan gång. Jag vill bara uppmärksamma detta och om någon känner att det passar in på en så kan man lättare få en förståelse över sina tankar och känslor.
Kram
Senaste kommentarer