Idag kom nya restriktioner för hela Stockholm. Munskydd alla tider i kollektivtrafiken , i inomhusmiljö som affärer mm och distansundervisning igen för barn i högstadiet och gymnasier efter sportlovet. Dottern bara ”neeeeeeeej!”
Alltså jag förstår att dom tar till med hårdare tag nu men problemet är bara att folk lyssnar inte längre. För ett år sen var alla rädda och länsade affärer på toapapper och pasta , men idag lever många på som vanligt och jag tror det lätt blir så när våra myndigheter tagit det här ”mjukt” eller vad man ska kalla det.
Jag känner bara att jag orkar inte med en tredje våg! Jag är så trött så trött på hela den här pandemin. Man har precis börjat jobba vanligt igen och tagit bort covid avdelningen på jobbet. Jag vill inte ha tillbaka den! Vårdpersonalen är också människor som också behöver vila och återhämta sig. Vecka efter vecka kommer nya sms om corona fall i skolan och man oroar sig ifall ens barn är drabbade.
Jag känner hur det där hoppet om en ”normal” sommar sakta försvinner längre bort. Jag hade en förhoppning om att många fler skulle vaccinerats och att vi eventuellt kunde resa till Finland åtminstone för att träffa pappa och så barnen kunde få uppleva lite annat än att vara hemma. Men det ser mörkt ut. Hårdare krav och regler nu. Och dessutom vill man inte bli sjuk eller smitta någon. Just nu känns allt bara så oklart och man vet inte hur något kommer bli.
Jag hoppas bara att vi kan minska den här smittan nu. Ta till oss och inte vara så själviska. Är det något den här pandemin lärt oss är att inte ta något för givet. Att vara rädda om varandra och att hjälpa varandra! ♡
Nu ska jag ringa min kära pappa som jag saknar extra mycket idag.
Senaste kommentarer